Det kurativa samtalet

Detta samtal är heligt när lyssnandet är aktivt och ickedömande, reflekterande och närvarande. Det kurativa samtalet behöver inte vara problemorienterat, det har i sig en inneboende förmåga till läkning. Att tala med objektivt lyssnande är läkande. Vad läker? Själens sår. Vad är själens sår? Brist på kärlek, empati, sensistivitet varje dag under vårt liv.

Skapat en skrivblogg

Här hittar du min nya skrivblogg:

http://skrivmittliv.weebly.com/blog/min-nya-blog

Fortsätta, slutföra och inte flippra ut, som vi sa på sjuttiotalet

Nu gäller det att fortsätta, slutföra och inte sprida ut mig på tusen andra aktiviteter, som den här bloggens utseende, Facebook och annan underhållning till exempel. Alltså, åter till mitt manus och bearbetning med hjälp av det jag fått från skrivarmentorn. Hela manuset är nu genomgånget en gång, jag hoppas ha ett första utkast inom ett par veckor...Ja

Efter att ha gjort nyhetsbrev för den förening jag ansvarar för har jag nu tid till detta alltså. Jag ska skärpa mig idag.

Citadellet handlar om bra strukturer som skyddar det heliga inom oss

Ha en fin dag/Franciska

Skriver på min bok om tiden i Pakistan 1973-74

Nu har jag träffat kära Katrine Hamori som uppmanar mig att skriva, skriva, mer så det blir färdigt snart! Om du behöver en redaktör kontakta Katrine, hon är superproffsig.

Här kommer ett smakprov ur min självbiografiska roman:

"...Den här förlovningsfesten lovade ett stort bröllop om ett år eller så. Utanför huset på stora gården firade männen parallellt. De drack pakistansk whisky och fick roa sig på sitt vis, skojtävlade om vem som kunde dansa roligast. De slog sig för knäna och skrattade och istället för att göra ”hifive” skrek de ”rawatchavatchachelchi” och slog handflatorna i varandras; ”lets make it twenty”. Ingen i hela världen hade då kunnat ana att en kringresande ung hippieflicka från Sverige skulle dyka upp från ingenstans och störa denna gedigna, väl förankrade och traditionella överenskommelse. Det fanns helt enkelt inte på någon karta i hela världen, varken här eller där.

Där stod  jag, sjuttonåriga Magdalena och tjugotreårige Göran från Stockholms söderförort inte så många månader efter förlovningsfesten, på Shahids familjs veranda med vårt bagage. Tillsammans hade vi då liftat genom Sverige, Tyskland, Österrike, Jugoslavien, Bulgarien, Turkiet, Iran, Afghanistan och in i Pakistan...."