Nu provar jag ny mall på min blogg igen

En transparent stol i en klosterträdgård

Allt är så flyktigt och föränderligt vilket återigen speglar sig i att bloggens utseende förändras. Nu känner jag mig inte så eterisk längre. Konstigt! Jag har ju aldrig känt så mycket påtaglig tomhet och transparans som nu. Allt vilar till synes i en genomskinlighet som det vanliga jaget gärna vill springa ifrån, eftersom det inte bekräftar dess existens särskilt väl. Men när jag ger efter för den tomma transparenta närvaron vilar jag och slappnar av än mer i något som känns förklarat. Får man skriva sådant här i sin blogg, undrar någon förskrämd röst inom mig som är angelägen om att inge ett "professionellt" yttre. Tänk om det kommer att uppfattas som för esoteriskt. Nåja, nog är lyckan, sanningen och den inre visdomen viktigare än folks uppfattning om mig, tänker jag då. Här är i alla fall bloggens nya utseende, mer substans och närmare jorden, precis som jag känner mig; delaktig och enhetlig.