Livet och den kreativa processen fortgår

Uppenbarelse

Kreativ själavårdsdag

Bunkrade ett nytt lager med dukar i veckan och kastade mig på en stående duk med palettkniven.

Det skänker mig en tillfredställelse utan ord och konkreta förklaringar det här med måleriet. En slags andakt att måla är det när det är som bäst. Men ibland är det en kamp att övervinna, för att komma till andakten alltså.
    Det gäller till exempel att inte ge upp när kritiska inre röster säger nedlåtande saker om verket och be dom att lämna rummet. Jag brukar säga till elever och klienter att sätta ut kritikern utanför dörren, det fungerar!
   
Måleriet kan vara en kreativa andakt. 

Här och nu är det ett varande utan pretention, ett själsuttryck i stunden. Processen är nästan viktigare än resultatet, precis som för barn när de leker. Eller tibetaner då de gjort färdigt verket så raseras det!


Hade min andra heldag med kreativ själavård och älskar när gruppen absorberas in i tystnaden och skapandet. Gör vad jag kan för att stödja processen till en självklar och lustfylld kreativ process som blir till själavård av sig själv.